emmamohlin.se

”Så går du ner i vikt” eller ”tappa julmats kilona NU” – rubriker som dessa finns att läsa oavsett vilken kvällstidning du slår upp, eller vilken sajt du surfar in på.

 

 Det är otroligt mycket fokus på kroppen..

 

Jag kommer alltid att propagera för träning. Då det är en av mina missioner i livet. Övervikt och fetma är stora folkhälsoproblem, som vi alla tränare och terapeuter måste jobba hårt och medvetet för att motverka. Men det finns ett stort MEN här.

 

Det blir lite snett och missvisande enligt mig, att enbart ta hänsyn till det vi ser med våra ögon. Vi kan omöjligt avgöra om en människa är ”hälsosam” endast genom en objektiv studie. Det finns mycket sjukdomar som inte syns på utsidan.

 

Läs följande 5 gånger.

 

Smal är inte detsamma som hälsosam.

Överviktig är inte alla gånger detsamma som ohälsosam.

 

Så, nu har du lärt dig något viktigt.

 

Ta till exempel en rökare. Utåt sett normalviktig men likförbaskat inte hälsosam på insidan. Organen skriker om nöd och hälsoåtgärderna som kan sättas in till förmån för individens hälsa är många. Oftast handlar det om livsstilsförändringar för att ändra på ett sådant beteende.  Alltså jobba med: tankar, vanor, beteende, självbild, motionsvanor, sömn, matvanor, relationer etc.

 

Många smala personer, medias eller vår tids ideal i samhället, motionerar inte heller. Tillhör de per automatik kategorin hälsosamma människor pga ett lågt BMI?

 

Vad avgör om en människa är hälsosam?

 

Det torde vara funktionen. Om man tittar evolutionsmässigt så är det de starkaste och mest vitala arterna som överlevt.

 

Tittar man t.ex. på broskvävnaden så blir den starkare av måttlig träning och är mer eller mindre beroende av viss belastning för att må bra. Den saknar ju blodkärl och får sin näring via ledvätskan och blodkärl i omkringliggande vävnad då leden rytmiskt belastas och avlastas. Brosket fungerar likt muskler och benvävnad och anpassar sin styrka efter individens behov.

 

Man kan alltså förvänta sig att man får vad man ger.  Tränar man styrketräning - underhåller eller ökar kraven på ledernas funktion, kan man alltså förvänta sig en ökad motståndskraft hos brosk och benvävnad. Och starkare muskler såklart. Lägger vi därtill rörlighets-, smidighets-, koordinationsträning så har vi en funktionell body.

 

Det torde vara idealet idag?

 

En stark kropp i en sund själ. Eller en sund kropp i en stark själ kanske?

 

Det är kul att med en vetenskaplig grund försöka förstå och studera hälsa och hälsorelaterade tillstånd. Det finns definitivt behov av ett förbättrat hälsoinformationssystem från sjukgymnaster och övriga vårdgivare till allmänheten, unga som gamla, friska som funktionshindrade. Ett jobb för mig i framtiden?

 

 

 

 

 

Emma Mohlin

Jag upplever väldigt mycket stimulans för tillfället. Att läsa till Sjukgymnast breddar inte bara mitt kunskapsregister utan dessutom mitt sätt att se på träning i relation till människan.

 

Det är två helt olika banor att jobba som PT (personlig tränare) eller som SJG (sjukgymnast). Att som PT möta en klient handlar ofta om att fånga upp målbilden hos klienten, skapa en träningsplanering, motivera och utbilda. Personen till bilden är frisk, handlingskraftig och resursstark. Helt enkelt ganska formbar.

 

Men att arbeta som Sjukgymnast ger mig en annorlunda form av utmaning. Visst, det handlar i mångt och mycket här också om att möta en klient/patient, fånga upp målbilden, och skapa en rehabiliterings(tränings)planering utifrån det. MEN det krävs i många fall så mycket mera jobb kring motivationsbiten. Patienterna vet vad de känner, men inte vad de har för typ av problem. För mig som sjukgymnast blir det det motsatta.

 

Det finns ett antal personlighets och sociokulturella faktorer, som tillsammans med det hot man upplever vilar över en om man inte ändrar beteende. Hur mycket man måste satsa och vad man kan vinna (cost-benefit-analys) och för att inte glömma tilltro till den egna förmågan (self-efficacy) som har betydelse för hur benägen man är att ta till sig träningsråd.

 

Sedan har ju en patient som söker SJG ett helt annat startläge. Ofta har den nedsatt proprioception, nedsatt rörlighet, nedsatt stabilitet/styrka/koordination. (jämför med en ”frisk” person som söker personlig träning)

 

Men det gemensamma – det krävs av mig en fingertoppskänsla oavsett yrkestitel.

 

Alla vi människor är olika, tänk på så många olika sätt vi då måste lära oss att bemöta en människa för att verkligen nå fram med vårat budskap, oavsett som PT/SJG.

Den biten är en sann utmaning!

 

 

Till något helt annat.

 

 

Man läser så mycket överallt om CORE träning. Och detta förknippar nog 99 % av alla människor per automatik med mage/rygg. Men där skulle jag vilja göra ett tillägg.

 

Det vore fel av mig att inte slå ett slag för TRX här. Helt ypperligt för dig som vill ha ”core all the time” när du tränar. Veta mer om TRX? Skriv till mig här.

 

Core syftar ju till att öka upp den posturala stabiliteten, dvs vi vill lära oss att ha en bra, energisnål hållning när vi såväl arbetar, tränar eller sysslar med fritidsaktiviteter hemma.

 

Jag skulle vilja säga som så att alla muskler som ligger lednära = core.

Har man en skada i sitt knä så måste man vara stabil i musklerna kring höften. Det blir då som ett fundament för knäets funktion, tänk ”lyftkran”.

 

Vidare kan vi avgränsa den funktionella stabiliteten som är beroende av god funktion i muskulaturen till den mekaniska stabiliteten som är beroende av att ledband, ledkapslar och ligament är intakta och fungerar som de ska.

 

Eftersom det jag skriver är till för att motivera er till träning och ett hälsosammare/längre liv, vill jag att det ska vara enkelt att förstå och lätt att applicera.

 

Så mitt bästa tips för att träna funktionellt med syfte att förebygga skador (viktigt för alla?) är, på ett enkelt uttryckt sätt:

1. Träna dina lokala muskler (små lednära muskler)
2. Träna dina globala muskler (större, ytligare muskler)

 

Lokala muskler (mer typ 1 fibrer) bör tränas med lägre belastning, låg hastighet och många upprepningar. Globala muskler (mer typ 2 fibrer) bör tränas med högre belastning, högre hastighet och färre upprepningar.

 

Har vi inte stabilitet i de lokala musklerna så kommer vi skapa kompensationsrörelser för att utföra vår uppgift (träning eller arbete kanske?) Och följden av det blir inte sällan skador och långvariga besvär med rehabilitering och korrigeringstekniker som följd.

 

Ofta ser man personer som tränar rotatorcuffen på gymmet, men som följd efter en skada i syfte att rehabilitera dessa muskler. Bättre vore det att redan från början jobba upp styrkan och stabiliteten i dessa, så att man klarar sig bättre i bänkpressen, sitt stillasittande monotona jobb, eller vad det nu kan vara som innebär en belastning för leden.

 

Och när du väl börjat med denna super nyttiga träning - se till att fortsätta! Träning är och kommer alltid att vara en färskvara för kroppen.

 

Låt målet med din träning vara tydligt formulerat,

 

Emma Mohlin

Gjorde en avstickare från sjukgymnaststudierna nu i veckan och åkte till Sundsvall i 2 dagar för att föreläsa och följa upp 2 klienter med coaching. Föreläsningen denna gång var om; kost för balans och idrottsprestation. Publiken var handbollsspelare samt tränare. Extra roligt tycker jag detta är, eftersom jag har en helhetssyn och en helt annan utbildningsbakgrund inom träningen, som skiljer sig ganska mycket från en vanlig kostrådgivare eller en dietist.

 

Inom idrott/träning och speciellt idrott på tävlingsnivå har kosten stor betydelse för prestationsförmågan. Det spelar ingen roll hur ambitiöst planerat eller hur många antal timmar träningsprogrammet består av, om inte kosten är av en god grund. Rätt kost gör bland annat att det är möjligt att träna hårdare, det blir roligare och träningsresultaten blir inte helt otippat mycket bättre!

 

Det finns många faktorer som påverkar våran prestation. Alla är de viktiga och var del bör få sin uppmärksamhet..

1. Vår mentala inställning >Mindset (coaching will make it work)
2. Kosten >rätt bränsle är en förutsättning för prestation
3. Träningen > vi blir bra på det vi praktiserar
4. Återhämtning > både fysiskt men också mentalt

 

Vad prestationen är i ditt fall avgör du.

 

Sysslar man med friidrott är antal sek i sprint prestationen. För handbollsspelare är konditionen jätteviktig och blir till viss del en prestation att nå, men kanske ännu viktigare är explosiviteten – med tanke på många korta ryck, riktningsförändringar, och upphopp. För att inte tala om spänstträning, synnerligen viktigt i handboll. Tävlar man i fitness och bodybuilding är fettförlust prestationen, ja efter hypertrofin (öka muskelmassan) då förstås.

 

Jag känner också ett ansvar över att ta upp frågan varför vi äter.

- Vad styr vårt ätande?

- Äter vi när vi är ledsen, stressad, hungrig?

- Har vi fasta rutiner kring måltiderna? Vad styr vårat val av mat?

- Äter vi som våra föräldrar?

- Äter vi mat som marknadsförs mycket? (tv-reklamen, matbutiken etc)

- Har vi en tanke bakom vårat val av mat?

 

Ja, oj vad mycket det finns att diskutera.

 

Sannorligen finns det ett stort behov av kunskapsutveckling i idrottsföreningar, men även i skolor och andra föreningsverksamheter. Många unga idag har ingen aning om vad man menar med naturlig mat/konstgjord mat. Ta tex kyckling gentemot kycklingköttbullar/nuggets.

 

Ännu mindre vet man vad som krävs för att ligga på energibalans, vilket är det viktigaste för träningsresultaten. För att komma vidare i träningen, förbättra sina resultat, orka med sina matcher - fordras det att man har ett tillfredsställande energiintag, en bra mix av protein, kolhydrater och fett.

 

Det är rätt så vanligt att speciellt unga tjejer men även killar får i sig för lite bra näring. Observera bra näring, man kanske äter - men hur väl sammansatt är kosten? Har man dessutom föräldrar som sällan är hemma vid middagstid och serverar en väl sammansatt måltid är det klart uppenbart att det blir en del brister i kosthållningen. Man har ju inte lärt sig vikten av att äta bra? Och vad är bra mat? Idrottsstjärnor äter massor av risifrutti på tv-reklamen... alltså är risifrutti bra mat? Eller?!

 

Well, mycket trevligt att vara ute och föreläsa i dessa sammanhang.

 

Vill du ha en föreläsning på din idrottsklubb/jobb eller föreningsverksamhet? Kontakta mig här.

 

 

 

 

Emma Mohlin

”Så går du ner i vikt” eller ”tappa julmats kilona NU” – rubriker som dessa finns att läsa oavsett vilken kvällstidning du slår upp, eller vilken sajt du surfar in på.

 

 Det är otroligt mycket fokus på kroppen..

 

Jag kommer alltid att propagera för träning. Då det är en av mina missioner i livet. Övervikt och fetma är stora folkhälsoproblem, som vi alla tränare och terapeuter måste jobba hårt och medvetet för att motverka. Men det finns ett stort MEN här.

 

Det blir lite snett och missvisande enligt mig, att enbart ta hänsyn till det vi ser med våra ögon. Vi kan omöjligt avgöra om en människa är ”hälsosam” endast genom en objektiv studie. Det finns mycket sjukdomar som inte syns på utsidan.

 

Läs följande 5 gånger.

 

Smal är inte detsamma som hälsosam.

Överviktig är inte alla gånger detsamma som ohälsosam.

 

Så, nu har du lärt dig något viktigt.

 

Ta till exempel en rökare. Utåt sett normalviktig men likförbaskat inte hälsosam på insidan. Organen skriker om nöd och hälsoåtgärderna som kan sättas in till förmån för individens hälsa är många. Oftast handlar det om livsstilsförändringar för att ändra på ett sådant beteende.  Alltså jobba med: tankar, vanor, beteende, självbild, motionsvanor, sömn, matvanor, relationer etc.

 

Många smala personer, medias eller vår tids ideal i samhället, motionerar inte heller. Tillhör de per automatik kategorin hälsosamma människor pga ett lågt BMI?

 

Vad avgör om en människa är hälsosam?

 

Det torde vara funktionen. Om man tittar evolutionsmässigt så är det de starkaste och mest vitala arterna som överlevt.

 

Tittar man t.ex. på broskvävnaden så blir den starkare av måttlig träning och är mer eller mindre beroende av viss belastning för att må bra. Den saknar ju blodkärl och får sin näring via ledvätskan och blodkärl i omkringliggande vävnad då leden rytmiskt belastas och avlastas. Brosket fungerar likt muskler och benvävnad och anpassar sin styrka efter individens behov.

 

Man kan alltså förvänta sig att man får vad man ger.  Tränar man styrketräning - underhåller eller ökar kraven på ledernas funktion, kan man alltså förvänta sig en ökad motståndskraft hos brosk och benvävnad. Och starkare muskler såklart. Lägger vi därtill rörlighets-, smidighets-, koordinationsträning så har vi en funktionell body.

 

Det torde vara idealet idag?

 

En stark kropp i en sund själ. Eller en sund kropp i en stark själ kanske?

 

Det är kul att med en vetenskaplig grund försöka förstå och studera hälsa och hälsorelaterade tillstånd. Det finns definitivt behov av ett förbättrat hälsoinformationssystem från sjukgymnaster och övriga vårdgivare till allmänheten, unga som gamla, friska som funktionshindrade. Ett jobb för mig i framtiden?

 

 

 

 

 

Emma Mohlin

Jag upplever väldigt mycket stimulans för tillfället. Att läsa till Sjukgymnast breddar inte bara mitt kunskapsregister utan dessutom mitt sätt att se på träning i relation till människan.

 

Det är två helt olika banor att jobba som PT (personlig tränare) eller som SJG (sjukgymnast). Att som PT möta en klient handlar ofta om att fånga upp målbilden hos klienten, skapa en träningsplanering, motivera och utbilda. Personen till bilden är frisk, handlingskraftig och resursstark. Helt enkelt ganska formbar.

 

Men att arbeta som Sjukgymnast ger mig en annorlunda form av utmaning. Visst, det handlar i mångt och mycket här också om att möta en klient/patient, fånga upp målbilden, och skapa en rehabiliterings(tränings)planering utifrån det. MEN det krävs i många fall så mycket mera jobb kring motivationsbiten. Patienterna vet vad de känner, men inte vad de har för typ av problem. För mig som sjukgymnast blir det det motsatta.

 

Det finns ett antal personlighets och sociokulturella faktorer, som tillsammans med det hot man upplever vilar över en om man inte ändrar beteende. Hur mycket man måste satsa och vad man kan vinna (cost-benefit-analys) och för att inte glömma tilltro till den egna förmågan (self-efficacy) som har betydelse för hur benägen man är att ta till sig träningsråd.

 

Sedan har ju en patient som söker SJG ett helt annat startläge. Ofta har den nedsatt proprioception, nedsatt rörlighet, nedsatt stabilitet/styrka/koordination. (jämför med en ”frisk” person som söker personlig träning)

 

Men det gemensamma – det krävs av mig en fingertoppskänsla oavsett yrkestitel.

 

Alla vi människor är olika, tänk på så många olika sätt vi då måste lära oss att bemöta en människa för att verkligen nå fram med vårat budskap, oavsett som PT/SJG.

Den biten är en sann utmaning!

 

 

Till något helt annat.

 

 

Man läser så mycket överallt om CORE träning. Och detta förknippar nog 99 % av alla människor per automatik med mage/rygg. Men där skulle jag vilja göra ett tillägg.

 

Det vore fel av mig att inte slå ett slag för TRX här. Helt ypperligt för dig som vill ha ”core all the time” när du tränar. Veta mer om TRX? Skriv till mig här.

 

Core syftar ju till att öka upp den posturala stabiliteten, dvs vi vill lära oss att ha en bra, energisnål hållning när vi såväl arbetar, tränar eller sysslar med fritidsaktiviteter hemma.

 

Jag skulle vilja säga som så att alla muskler som ligger lednära = core.

Har man en skada i sitt knä så måste man vara stabil i musklerna kring höften. Det blir då som ett fundament för knäets funktion, tänk ”lyftkran”.

 

Vidare kan vi avgränsa den funktionella stabiliteten som är beroende av god funktion i muskulaturen till den mekaniska stabiliteten som är beroende av att ledband, ledkapslar och ligament är intakta och fungerar som de ska.

 

Eftersom det jag skriver är till för att motivera er till träning och ett hälsosammare/längre liv, vill jag att det ska vara enkelt att förstå och lätt att applicera.

 

Så mitt bästa tips för att träna funktionellt med syfte att förebygga skador (viktigt för alla?) är, på ett enkelt uttryckt sätt:

1. Träna dina lokala muskler (små lednära muskler)
2. Träna dina globala muskler (större, ytligare muskler)

 

Lokala muskler (mer typ 1 fibrer) bör tränas med lägre belastning, låg hastighet och många upprepningar. Globala muskler (mer typ 2 fibrer) bör tränas med högre belastning, högre hastighet och färre upprepningar.

 

Har vi inte stabilitet i de lokala musklerna så kommer vi skapa kompensationsrörelser för att utföra vår uppgift (träning eller arbete kanske?) Och följden av det blir inte sällan skador och långvariga besvär med rehabilitering och korrigeringstekniker som följd.

 

Ofta ser man personer som tränar rotatorcuffen på gymmet, men som följd efter en skada i syfte att rehabilitera dessa muskler. Bättre vore det att redan från början jobba upp styrkan och stabiliteten i dessa, så att man klarar sig bättre i bänkpressen, sitt stillasittande monotona jobb, eller vad det nu kan vara som innebär en belastning för leden.

 

Och när du väl börjat med denna super nyttiga träning - se till att fortsätta! Träning är och kommer alltid att vara en färskvara för kroppen.

 

Låt målet med din träning vara tydligt formulerat,

 

Emma Mohlin

Gjorde en avstickare från sjukgymnaststudierna nu i veckan och åkte till Sundsvall i 2 dagar för att föreläsa och följa upp 2 klienter med coaching. Föreläsningen denna gång var om; kost för balans och idrottsprestation. Publiken var handbollsspelare samt tränare. Extra roligt tycker jag detta är, eftersom jag har en helhetssyn och en helt annan utbildningsbakgrund inom träningen, som skiljer sig ganska mycket från en vanlig kostrådgivare eller en dietist.

 

Inom idrott/träning och speciellt idrott på tävlingsnivå har kosten stor betydelse för prestationsförmågan. Det spelar ingen roll hur ambitiöst planerat eller hur många antal timmar träningsprogrammet består av, om inte kosten är av en god grund. Rätt kost gör bland annat att det är möjligt att träna hårdare, det blir roligare och träningsresultaten blir inte helt otippat mycket bättre!

 

Det finns många faktorer som påverkar våran prestation. Alla är de viktiga och var del bör få sin uppmärksamhet..

1. Vår mentala inställning >Mindset (coaching will make it work)
2. Kosten >rätt bränsle är en förutsättning för prestation
3. Träningen > vi blir bra på det vi praktiserar
4. Återhämtning > både fysiskt men också mentalt

 

Vad prestationen är i ditt fall avgör du.

 

Sysslar man med friidrott är antal sek i sprint prestationen. För handbollsspelare är konditionen jätteviktig och blir till viss del en prestation att nå, men kanske ännu viktigare är explosiviteten – med tanke på många korta ryck, riktningsförändringar, och upphopp. För att inte tala om spänstträning, synnerligen viktigt i handboll. Tävlar man i fitness och bodybuilding är fettförlust prestationen, ja efter hypertrofin (öka muskelmassan) då förstås.

 

Jag känner också ett ansvar över att ta upp frågan varför vi äter.

- Vad styr vårt ätande?

- Äter vi när vi är ledsen, stressad, hungrig?

- Har vi fasta rutiner kring måltiderna? Vad styr vårat val av mat?

- Äter vi som våra föräldrar?

- Äter vi mat som marknadsförs mycket? (tv-reklamen, matbutiken etc)

- Har vi en tanke bakom vårat val av mat?

 

Ja, oj vad mycket det finns att diskutera.

 

Sannorligen finns det ett stort behov av kunskapsutveckling i idrottsföreningar, men även i skolor och andra föreningsverksamheter. Många unga idag har ingen aning om vad man menar med naturlig mat/konstgjord mat. Ta tex kyckling gentemot kycklingköttbullar/nuggets.

 

Ännu mindre vet man vad som krävs för att ligga på energibalans, vilket är det viktigaste för träningsresultaten. För att komma vidare i träningen, förbättra sina resultat, orka med sina matcher - fordras det att man har ett tillfredsställande energiintag, en bra mix av protein, kolhydrater och fett.

 

Det är rätt så vanligt att speciellt unga tjejer men även killar får i sig för lite bra näring. Observera bra näring, man kanske äter - men hur väl sammansatt är kosten? Har man dessutom föräldrar som sällan är hemma vid middagstid och serverar en väl sammansatt måltid är det klart uppenbart att det blir en del brister i kosthållningen. Man har ju inte lärt sig vikten av att äta bra? Och vad är bra mat? Idrottsstjärnor äter massor av risifrutti på tv-reklamen... alltså är risifrutti bra mat? Eller?!

 

Well, mycket trevligt att vara ute och föreläsa i dessa sammanhang.

 

Vill du ha en föreläsning på din idrottsklubb/jobb eller föreningsverksamhet? Kontakta mig här.

 

 

 

 

Emma Mohlin